Gör något konkret idag!

NEW YORK NEW YORK!!

En av mina finaste vänner, Linda Carlgren, har fått en aggressiv form av bröstcancer som även spritt sig till skelettet och levern.
Linda är en underbar och ödmjuk person som jag känner sen flera år tillbaka.

Linda skrev för ett tag sen i sin blogg om att hon drömmer om en resa till NewYork.
Jag kan bara hoppas och be om ett mirakel att Linda ska bli frisk men hoppet till att det verkligen ska bli så är inte så stort då jag vet att i de flesta fall så sker tyvärr inga mirakel.

Jag vill verkligen inte ta till mig hur sjuk min fina vän Linda faktiskt är för det gör så ont......
Jag har många gånger funderat och tänkt, vad JAG kan göra för just Linda. Visst har jag som många andra bidragit till hennes fina insamling till Cancerfonden, jättefint initiativ av Linda MEN jag vill verkligen göra något för henne och hennes familj i deras svåra tid de nu är mitt i.

Så läste jag i Ludmillas blogg där hon skriver om Lindas sjukdom och den insamling som hon startat som ska göra så att Linda kan åka till New York....  det är verkligen så rörande att läsa vad Ludmila skriver, jag citerar:

" Linda är en småbarnsmamma som har drabbats av en mycket aggressiv form av bröstcancer, inflammatorisk bröstcancer, för ett år sedan när hon var gravid med Erik. Man var tvungen att plocka ut Erik flera månader i förväg för att kunna påbörja behandlingen av Lindas cancer.

Så med ett barn på nyföddhetsintensiven i kuvös och så sig själv nyförlöst och med cancerdiagnos samtidigt som hon hade två barn hemma (varav en 18 månaders) skulle hon förhålla sig till sin nya situation.

Jag hittade Lindas blogg när jag fick min cancerdiagnos i december 2009. Vi fick våra cellgiftskurer samtidigt under vårterminen och peppade varandra över bloggar och mail. Hon slutade lite tidigare än jag. Men sen blev jag frisk. Linda däremot hon fick veta att smärtan i ryggen var metastaser som tillkommit under pågående behandling. Därefter har Linda även fått besked om ytterligare spridning. Medellivslängden för denna sjukdom är 2 år efter diagnos.

Linda har bloggat under hela tiden. Hon skriver positivt, beskrivande, engagerar sig i tävlingar och tipsar om olika saker. Linda kämpar mot cancern samtidigt som hon håller familjen igång. Hennes blogg pryds även av hennes fantastiska bilder. Linda är en mycket duktig fotograf.

Jag läser Lindas blogg i stort sett varje dag och kan känna igen mig i mycket av det hon skriver. Det är lätt att känna att man får kontakt, trots att man aldrig träffats IRL. Det är den enda blogg som jag just nu hinner följa ordentligt. Häromdagen läste jag följande:

En dröm vore att hinna åka till New York någon mer gång innan livet är slut. Tyvärr kommer det inte bli så. Jag kommer omöjligt hinna spara ihop pengar till detta eftersom det är lite svårt att få ekonomin att gå runt ändå när ens inkomst kommer från försäkringskassan, men drömma kan man ju alltid för det kostar ingenting!

I kommentarerna kan man läsa att läsare hoppas att Linda snart blir frisk så att hon kan åka. Men, Linda blir inte frisk. Än så länge skulle hon orka åka till New York, men om några månader gör hon nog inte det.

Jag tänker då att vi alla kanske kan hjälpas åt och samla in pengar så att Linda kan åka? RosaBandet-insamlingar och insamlingar till cancerfonden är jättebra, men det är sällan de kommer den specifikt drabbade personen till nytta. Tänk om vi gemensamt skulle kunna låta Linda göra en sista resa!

Jag har startat ett konto i Nordea (3039 22 45434) och har själv börjat med att sätta in 500 kr till Linda.

Om du vill hjälpa till får du gärna sätta in ett litet bidrag. Så många som vi är behövs inte någon stor summa av var och en.

Här finns möjligheten att göra något mycket konkret för en medmänniska"
slut citat från Ludmillas blogg

Jag vill förtränga att min kära vän är dödssjuk.
Jag vill inte att det ska vara sant.
Men det är tyvärr så.
Jag hoppas hon och hennes kära make kommer till NEW YORK tillsammans.
Jag ska göra en överföring nu. Vill du vara med?

(Tack Maria N att jag fick låna din grund till texten då jag själv saknar orden, så jag lånade bitvis hela din text, då du skriver exakt precis så som också jag känner)

Kommentarer
Postat av: Maria

Hej Jeanette! Ja man saknar ord :( Det är så hemskt att en ung småbarnsmamma ska drababs av det här. Linda som är så ödmjuk och har kämpat sig igenom så mycket tidigare. Tack för att du skriver om insamlingen här!!



Kram Maria

http://mariasdagbok.blogspot.com/

2010-09-29 @ 10:19:56
URL: http://www.mariasdagbok.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0